Att leva med Fibromyalgi

Idag ska vi iväg på ett 60-års kalas. Det är min fina svärfar som nått denna aktningsvärda ålder. Jag har fått planera väldigt mycket inför detta. Varför? Jo därför att gå på ett kalas med många människor, hög ljudvolym, stim och stoj gör mig otroligt trött och utmattad. Jag vet att jag inte kommer vara pigg imorgon, det är inget snack om saken. Jag har sovit länge på morgonen, försökt vila och slappna av musklerna. Jag har tagit en lång varm dusch därför värme är en bra smärtlindrare för mig.

 

Min vardag består av att göra bedömningar av olika saker, aktiviteter o.s.v. Om jag gör detta, hur kommer jag må sedan och kommer det att vara värt det? Det är en självklarhet att gå på svärfars kalas, därför gör jag vad jag kan för att undvika saker som kan göra smärtan värra samt att både jag och maken är medveten om att imorgon kommer jag må blä!

 

Ikväll ska jag dock att inte försöka tänka alltför mycket på det utan ha roligt och njuta av den goda maten och få träffa Nickes släktingar. Nu ska jag stryka skjortorna som pojkarna ska ha på sig. Kanske skulle jag börja elda på mannen för han måste duscha, raka sig, slå in paket samt klä på sig och knyta slipsen!

 

Ha en trevlig lördag!